Video


En film om klimatredovisning


Hjälp och dokumentation


Faq

1. Vad är SÅ Klimat Calc?

Sveriges Åkeriföretag tillhandahåller SÅ Klimat Calc, ett verktyg för redovisning av miljö- och klimatpåverkan från transportuppdrag m.m. Verktyget underlättar för bl.a. transportörer och transportköpare att följa upp uppdraget/-ens klimatpåverkan, förnyelsebar andel, energianvändning och förbrukade resursers miljöprestanda. Det helt webbaserade verktyget erbjuder vem som helst att skapa ett konto utifrån tre olika kontotyper beroende på behov.

Användaren kan skapa rapporter med ett valfritt antal fordon/maskiner, tidsperioder, drivmedelstyper och –mängder. Systemet, som innehåller databas med fordonstyper och drivmedelsprodukter, ger användaren förslag på typiska värden med stora möjligheter till egna justeringar.

För den som önskar finns möjlighet att även redovisa nyckeltal genom att miljöpåverkan sätts i relation till utförd nytta/transportarbete via ett stort antal parametrar.

Direkt i verktyget kan skapade rapporter delas med andra användare, ex. till transportköpande kunder. Med några knapptryckningar kan transportköparen sammanställa ett valfritt antal rapporter till en premiumrapport. Premiumrapporten utgör ett bra underlag för analysera totala värden men även alla ingående delar.

Verktyget kan användas oberoende av typ av fordon eller maskin, körmängd (km eller timmar) och tankningsenhet (liter, kg, kWh).
SÅ Klimat Calc, som utvecklas tillsammans med TRB Sverige AB, är ett verktyg för att visa på verklig miljö- och klimateffekt inom transporter!

SÅ Klimat Calc är ett stöd för att satsa på och styrka klimatsmarta transporter – Idag och i framtiden!


2. Vilka typer av fordon/maskiner kan redovisas?

Detta verktyg kan användas för att redovisa ett klimatpåverkan från transportuppdrag oavsett dess typ. Nyckel är att det har en förbrukning av flytande, gasformigt drivmedel eller el.

Hybridfordon börjar se dagens ljus och klimatpåverkan från dessa redovisas avseende hur mycket drivmedel som man externt tillfört (för eldriften vilken el som fordonet laddas via eluttag/laddstolpe).


3. Varför redovisas endast klimatpåverkande gaser?

Det finns olika typer av emissioner eller utsläpp till luft som uppstår vid användning av fordon och maskiner. Dessa kan delas in i reglerade och icke-reglerade emissioner.

Kväveoxider, partiklar och kolväten är exempel som regleras via gällande lagstiftning. Nyare fordon som säljs ska uppfylla högre s.k. euro-klass, vilket medför allt lägre utsläpp av de reglerade emissionerna.

Valet av drivmedel påverkar också utsläpp av reglerade emissioner, men sedan 2014-01-01 (fr.o.m. euro 6) skall alla nya fordon klara de tuffare utsläppskraven oavsett drivmedel.

För de reglerade emissionerna är det betydligt svårare att redovisa bra verklighetsnära uppgifter. Vår rekommendation är att följa upp och mäta fördelning av motorklasser (för fordon = euroklass; för maskiner = EU-steg) för de resurser som används. Detta verktyg erbjuder därav dig som användare att även rapportera hur din fordons-/maskinflotta ser ut avseende euroklass/EU-steg.

Klimatfrågan anses av många som vår tids största utmaning för framtiden. Detta tillsammans med möjligheten att redovisa tillräckligt bra data gör att fokus läggs i detta program på klimatpåverkande utsläpp. Dessa utsläpp påverkas bl.a. av drivmedelskvalitet, fordonet drivmedelsförbrukning, körmängd tillsammans med andra aktiviteter som påverkar mängden transportarbete/utförd nytta.


4. Vilken källdata används?

Detta verktyg använder olika typer av källdata beroende på typ av uppgift samt tillgång till data.

Vi har ett par utgångspunkter avseende källdata:
* Använda bästa tillgängliga data och efter hand som vi ges tillgång till bättre data inarbetas det i verktyget.
* Tydligt redovisa källor/referenser var dessa uppgifter kommer ifrån.
* Ge användaren förslag på värden (ex. fordonstyper, snittförbrukningar, m.m.) som sedan användaren kan välja att ändra. En användare som helt saknar verkliga uppgifter skulle annars få göra egna grova uppskattningar vilket vi bedömt vara ett sämre alternativ.


5. Vad är CO2ekv?

CO2ekv utläses som koldioxid-ekvivalenter vilket används för att mäta utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ett högt CO2ekv-värde avser hög klimatpåverkan. CO2ekv är en sammanvägning av flera olika klimatpåverkande gaser, såsom koldioxid, lustgas och metangas.
Olika drivmedel har varierande värde i mängden CO2ekv. Värdet CO2ekv kan uttryckas i olika enheter ex. gram per liter eller gram per MJ (energienhet).
Vid jämförelse mellan olika drivmedels klimatpåverkan skall det ske i enheten gram CO2ekv per MJ.
Allt som oftast avses underförstått CO2ekv mängden fossil koldioxidekvivalent. Dvs. räknas ej koldioxidutsläpp med som bundits in via användning/förbränning av biomassa. Detta pga att det ingår i ett naturligt kretslopp.


6. Vad är WTW?

WTW är en förkortning av "Well-To-Wheel". Detta används för att beskriva vilka delar i kedjan som tagits med i beräkningen av klimatpåverkan från drivmedel. WTW tar hänsyn till hela kedjan från produktion, distribution och användning av drivmedlet. Om enbart ett värde ska redovisas rekommenderas att fokusera på WTW-värde för resp. drivmedel.
WTW bildas som summan av WTT och TTW förutsatt att uppgifterna är kompletta för bägge delstegen.


7. Vad är WTT?

WTT är en förkortning av ”Well-To-Tank". Detta används för att beskriva vilken/-a del/-ar i kedjan som tagits med i beräkningen av klimatpåverkan från drivmedel. WTT tar endast hänsyn till klimatpåverkan från produktion av råvaran fram till drivmedlet ligger i fordonets tank (ej användning av drivmedlet).


8. Vad är TTW?

TTW är en förkortning av ”Tank-To-Wheel”. Detta används för att beskriva vilken/-a del/-ar i kedjan som tagits med i beräkningen av klimatpåverkan från drivmedel. TTW tar enbart hänsyn till klimatpåverkan vid användning att drivmedlet i motorn/fordonet (ej produktion och distribution av drivmedlet).


9. Hur räknar jag på ett fordon med mer än ett drivmedel?

Idag förekommer det fordon med mer än ett samtidigt drivmedel. Ett exempel på detta kan vara metandiesellastbil (gas + diesel). Detta beräknas och redovisas enkelt genom att samma fordon läggs in som två separata poster(med samma namn) förslagsvis efter varandra. På första posten hanteras drivmedelstyp 1 (ex. gas) och dess förbrukning, andra posten drivmedelstyp 2 (diesel) osv.
Fordon med tilläggsutrustning med separat motordrift såsom kyl- och frysaggregat kan redovisas på motsvarande sätt förutsatt att uppgift finns på tilläggsutrustningens förbrukning. Rekommendationen är att om tilläggsutrustningen nyttjar samma drivmedelskvalitet som fordonet inkluderas det i samma post som fordonet.


10. Hur fördelar man klimatpåverkan vid ex. samordnad transport/distribution?

Det kan vara en utmaning att beräkna och redovisa miljö- och klimatpåverkan för distributionstrafik eller samordnade transporter. Detta då det ofta är fler inblandade kunder och behov kan finnas att fördela vilket gods ska bära vilken miljöpåverkan. Detta benämns med allokering (fördelning).
Det finns formulerade allokeringsprinciper via standarden SS-EN 16258:2012 (se främst kap 8. Principles of allocation to cargo and/or passengers).
Via SÅ Klimat Calc redovisar du de mängder (drivmedel, km osv.) som du bedömt vara relaterat/fördelat till uppdraget.


11. En rapport att tillgå

I standardversionen hade vi från början två olika rapporter. Nu har vi endast en rapport. Skillnaden var att de gånger man inte matat in Euroklassning/EU-steg så kunde man välja rapport B för att exkludera redovisning av Euroklassning/EU-steg. Nu sker det automatiskt i den rapport som finns. Har användaren inte matat in något så redovisas det inget om Euroklasser/EU-steg i rapporten.


10.1 Hur hanterar man tomkörning?

Grundprincipen är att man ska ta med och redovisa all den påverkan som uppdraget medför inklusive tomkörning. Se standarden SS-EN 16258:2012 (se Annex C samt del 5.1 + 7.2) som beskriver principer närmare. Via SÅ Klimat Calc väljer du som användare att redovisa de mängder (körsträcka/körtid osv.) som du bedömt vara relaterat/fördelat till uppdraget.


12. Är SÅ Klimat Calc så pass avancerat att det tar hänsyn till att samma drivmedel kan uppträda olika utsläppsmässigt i olika typer av fordon/motorer?

Detta är delvis korrekt men beror på vilka typer av utsläpp vi pratar om. De s.k. reglerade emissionerna såsom kväveoxider, partiklar m.fl. är starkt beroende av vilken motor/-reningsteknik som används. Detta regleras via s.k. olika euroklasser 1-6 där f.n. 6 är den bästa. Fr.o.m. euro 6 är dessa utsläppsnivåer mycket låga avseende ex. kväveoxider och partiklar. För att säkerställa låga nivåer av kväveoxider, partiklar osv rekommenderar vi kravställning på högre euroklass och redovisning av andel fordon per euroklass. Miljöredovisning av emissioner rekommenderar vi sedan att man fokuserar på klimatutsläpp. Koldioxid kan inte renas bort via nyare motorteknik utan står i direkt relation till vilket och hur mycket drivmedel som använts.

I SÅ Klimat Calc redovisas inte de s.k. reglerade emissionerna utan fokus ligger på koldioxid, förnybar andel m.m. Dvs. det behöver inte finnas en koppling mellan motorteknik och drivmedel för att redovisa klimatutsläppen.


13. Det finns en del rykten om att en nyare motor kan vara sämre utsläppsmässigt än en äldre för vissa typer av bränslen?

Det finns vissa som säger att nyare motorer drar mer än äldre. Sanning med modifikation. Motorutveckling är en komprimiss där olika aspekter ska uppnås där drivmedelseffektivitet är en aspekt men inte den enda. Min uppfattning är att fordonen inte blivit törstigare men skulle kunna sänka sin förbrukning om man inte behövt ta hänsyn till hela emissionsbilden. Men som sagt – allt är en kompriss.

När det gäller övriga utsläpp (kväveoxider, partiklar) har de fr.o.m. euro 6 (nya lastbilar fr.o.m 2014-01-01) blivit MYCKET bättre och dessutom värdena stämmer i verklig drift.


14. Finns det uppgifter från fordonstillverkaren om både utsläppsvärden och förbrukning gällande alla de kombinationer av bränslen som motorn klarar av? Eller vad har ni stoppat in för värden i programmet?

I SÅ Klimat Calc presenterar vi förbrukningsuppgifter för ett antal olika fordonstyper. Det är svårt att hitta denna typ av data och det beror mycket på aktuella förutsättningar just för det aktuella fordonet. Fordonstillverkarna lämnar idag inga förbrukningstal för en färdigbygd lastbil när det utför arbete. Det presenteras siffror vid bänktester – siffror som dessutom presenteras i annan fysikalisk enhet än vad som behövs vid beräkning.

I SÅ Klimat Calc rekommenderar vi användare att använda så verkliga siffor som möjligt – när det gäller förbrukningstal kan det vara uppgifter från CANBUS-data från aktuellt fordon, tankstatistik el dyl. I brist på tillgång till sådan data ges användaren ett förslag till förbrukningstal baserat på ett antal fordon i branschen. Om uppgifterna kommer från databasen eller ifyllt av användaren ses det via källreferensen.


15. Biodrivmedel

För att få mer information om Biodrivmedel och hur det fungerar kan vi rekommendera dig att läsa mer på: www.biodrivmedel.se.


16. Moderna traditionella diesel/HVO-drivna lastbilar (och även moderna personbilar) måste, förutom att tanka bränsle, tanka något som heter Ad-Blue. Om man inte tankar Ad-Blue går inte lastbilen på mer än halva effekten. Ska statistikuppgifter för bränsleförbrukning lastbilar inkludera även Ad-Blue?

AdBlue är ett tillsatsmedel för att uppnå en viss rening av utsläppen. Läs mer via www.adblue.se. AdBlue är i sig är inget drivmedel och ska normalt inte läggas in vid uppföljning av bränsleförbrukning. Ex. saknas klimatprestandauppgifter på denna typ av produkt då de inte alls omfattas av lagstadgade hållbarhetskrav på drivmedel.

Vid jämförelse mellan olika tekniker (framför allt innan alla fordonstillverkare valde anamma AdBlue-teknik) så förekom diskussion att AdBlue ha påverkan på bränsleförbrukningen. Men idag har alla moderna dieselmotorer AdBlue för klara utsläppskraven. Man kan nästan likna det vid annat förbrukningsmaterial som används ex. ett filter.

Så vår rekommendation är att inte hantera AdBlue i uppföljning av drivmedlet.



Dokumentation

1. Detaljerad beskrivning SÅ klimat Calc v1 Läs dokument


2. Presentation SÅ Klimat Calc v1 Läs dokument


3. Produktblad SÅ Klimat Calc 2016 v1 Läs dokument


4. Rekommendation til datalämnare av klimatprestandauppgifter v1 Läs dokument


5. Presentation SÅ Klimat Calc Läs dokument


Cookies hjälper oss att leverera våra tjänster. Genom att använda våra tjänster accepterar du vår användning av Cookies.